moasmexico.blogg.se

 

Den största kullen har ett kors högst upp, man hintar det på bilden i mitten. Längst ner ser ni ett av många plåtskjul som är hem åt de fattigare människorna som bor här. Man ska vara glad över vad man har hemma i Sverige, det är något jag påminns om varje dag här. 

 

Jag håller just nu på att dokumentera de djur jag hittar. Inte bara de i djungeln utan även de jag hittar i staden. Nån gång i framtiden kommer jag göra ett långt inlägg om djurhållningen här för alla djurslag jag hittar. Och ge en så opartisk bild som möjligt över hur djuren har det här. Tro mig, det finns både fördelar och nackdelar!

 

På min väg tillbaka blir jag stannad av en familj som skrattar åt att jag fotograferar hundar och undrar varför jag inte fotograferar deras hund. Jag stannar till och vi börjar prata, spanska + teater är det som funkar bäst att försöka med. Nästan ingen kan ju engelska här. Familjen bestod av mamma Anna som jobbade som kock på ett av hotallen här. Pappa Cruz som jobbade uppe i bergen och har en apelsinodling där. Anna och Cruz har två döttrar, Angeli 5 år och en till dotter på 10 år. Jag ska ladda upp bilder från det mötet nästa gång jag är på internetkafét, här hemma är mitt internet inte lika bra så tre bilder fick tydligen räcka... Angeli tyckte att min kamera var jättekul och tog massa bilder, på hunden, gatan, gräset.. you name it! Det var nog roligast att den lät när man tröck. Hon sa flera gånger att det är första gången hon testar att fota. Haha supersöta unge! Jag berättade att jag studerar till biolog och kommer ifrån Sverige. Det resulterade i massa frågor om träd och fåglar hemma i Sverige. Och kom ihåg, vi pratar fortfarande mest något slags teaterspråk! Det blev riktigt kul och dom bjöd in mig att se hur dom bodde och visade mig alla växter med blommor eller frukter i trädgården. Dom tyckte att det var modigt av mig att åka hit själv och frågade massor om min familj hemma i Sverige. Jag fick ett glas vatten och stannade nog i 30 minuter minst. Det resulterade i att jag blev inbjuden på kaffe på måndag eftermiddag! Haha med andra ord måste jag lära mig dricka kaffe.... NU! Jag som inte dricker kaffe men det kändes oartigt att knussla med sånna petitesser!! Så från och med idag dricker jag alltså kaffe!

 

Efter att jag gick från familjen träffade jag på Miguel, en granne, så jag fick skjuts med honom på hans mc. Och mamma, jag sa åt honom att inte ha ihjäl mig! Det gick bra som tur va, phuu! Han frågade vart jag var på väg. Hem, svarade jag och då sa han att vi bodde några kvarter nedåt... jag var tydligen på väg in på fel gata. Det är tusan inte lätt att hitta här, kvarteren ser ungefär likadana ut! Men jag kom rätt tillslut och är safe and sound hemma i lägenheten!

 

Jag gick in i affären bredvid mig och frågade om någon visste vem som ägde Rufus. Jag höll tummarna för att han skulle vara herrelös men sån tur hade jag inte. Han ägs av en dam som heter Neri som bor en bit bort från mig... Jag tänkte gå dit men det var redan mörkt ute och jag ville inte störa någon i hemmet så sent, vet inte riktigt seder och bruk här så tänkte att jag får gå dit imorgon efter jobbet. Har skrivit en lapp med viktiga meningar. Om att hunden behöver komma till en veterinär och att jag kan ta den dit. Jag har också försökt översätta att hunden kanske måste avlivas. Jag ska be Jess följa med mig och prata med henne. Hoppas att ägaren håller med och låter hunden följa med mig. Säger hon nej så är det ju ett nej och då kan jag inget göra... Vi får se imorgon helt enkelt. Hoppas att Jess har en bra övertalningsförmåga..

 

Nu ska jag gå och lägga mig.. hoppas på en hel natts sömn så jag känner mig utvilad inför morgonens äventyr!

 

Moa