Vardag
Det finns ju som tidigare nämnt en vardag även om man bor utomlands. Catemaco har ca 26 000 invånare och kanske inte några självklara uteställen direkt. Men det gör inte så mycket, vi har hittat fyra barer/kaféer/resturanger där vi lärt känna ägarna så det blir där man hänger om man går ut på kvällarna. Jag slutar mitt jobb ca kl 1 och kommer hem och käkar efter det. Sedan är det ganska slappt fram till zumban som är kl 6 (om man känner för att gå dit). Efter det brukar vi gå förbi en av frukt och grönsaksaffärerna på vägen hem och köpa kvällens grönsaker. Det blir mer ordentlig mat nu när vi har tillgång till ett riktigt kök och är två. Vi gör mycket curry (hon som har stället får curry skickat från Tyskland, här finns det inte) och chiligrytor. Kvällens mat blev en pasta och grönsakssoppa. Kommer att sakna grönsaksaffärerna härifrån. Man går in och tar sig en bunke och fyller den med det som ser bäst ut för dagen. Som en typisk liten lantbutik i Sverige fast billigare!
Och gott blir det! Vi lagar bra mat men saknar ugn lite, och micro ibland faktiskt (vill inte riktigt erkänna det..)... Men sånt är lyx och behövs inte egentligen, vi har en riktig gasspis och det går att laga bra mat på den! :)
Ikväll sitter jag uppe under palmtaket och lyssnar på Florence and the machine... nyss kom en liten pojke fram till mig och kravlar sig upp på bänken bredvid mig, såg inte att han var här. Han hade sin syster med sig men jag var inne i musiken och märkte dem inte. Pojken var kanske 4-5 år och hade bara ögon för min dator...och jaa.. jag spelade candy crush... Jag frågade om han ville testa och förklarade hur man gjorde (på spanska!) och han ville det. Haha, barn är bäst! Ibland är det dom som förstår min spanska bäst! Annars brukar jag ofta få säga att jag knappt kan spanska men den här lilla killen förstod vad jag menade och reagerade inte på att jag inte pratade "bra".
Jag har faktiskt kunnat ha några helt okej konversationer på spanska tro det eller ej, är lite stolt över det! Jag pratar inte bra men det är inte det viktiga, det viktiga är att bli förstådd... och ge rätt svar på rätt fråga... ibland chansar jag och svarar något jag vet hur man säger, ibland är det rätt, ibland nöjjer folk sig med fel svar och ibland påbörjas en teateruppvisning för att få mig att förstå vad de menade på riktigt. :) Sen förstår jag lite mer än jag kan prata. Och så får jag erkänna att jag fyller i luckorna från samtalen med min egna fantasi så ibland är jag bara säker på en tredjedel av vad någon sa men från sammanhanget tycker jag att jag fått ut en historia. Haha, kan vara farligt men det kan också bli ganska intressant!
Moa
