Benito Juárez
Kära vänner, jag har blivit kär! På riktigt! Jag skulle kunna bo i en hydda inne i naturreservatet "Benito Juárez" och bara vara ett tag framöver, leva av den frukt, svamp och nötter som växer där. Det är absolut en av de vackraste platser jag någonsin sett.
Vid niotiden tog jag, Darja och hennes pojkvän (som kom igår) en pirata med sikte på Benito Juarez, ett 36 hektar stort naturreservat. Vi ringde traktens bästa guide Anulfo igår och bad honom visa oss runt idag. Här måste man ringa och be om en tur. Anulfo har oftast tid men det är inga standardturer varje dag, och relativt få turer har det varit i år sa han, så här måste man få tag i rätt kontakt för att få den här upplevelsen. Benito Juarez ligger på andra sidan sjön och det tog ca en halvtimme med pirata att ta sig dit. Väl där mötte vi Anulfo, en trevlig man kortare än mig. Han var välklädd och visade upp sin guidelegitimation. Det var en halvtimmes promenad till själva naturreservatet och vi gick genom en liten by och genom en majsodling för att komma dit.
Väl framme vid naturreservatet blev vi tilldelade varsin vandringspinne, bara det var ju fantastiskt. Den var faktiskt bra att ha när det sluttade brant uppför eller nedför. Vi gick längre och längre in i djungeln på slingriga stigar, över hängbroar och förbi rinnande vatten och små vattenfall.
Jag älskar djungel och vatten, förstå vilken lycka när det rann vatten nästan överallt där vi gick. Inte nog med det så var vattnet drickbart, det mesta av byns dricksvatten kom därifrån. Längs vägen stannade Anulfo och berättade om olika växter eller plockade upp frukter som fallit till marken som vi kunde smaka på. En del var bra matfrukter och andra bra som medicin. Han visade även en del giftiga plantor och berättade med stort hjärta om de djur som lever här. Vi såg spår efter bältdjur och sa att sedan de större kattdjuren försvann från regionen har de blivit fler och fler. Detta har börjat locka tillbaka både pumor och jaguarer. Dessa stora kattdjur lever bland annat i Chiapas som är en närliggande stat men som sagt så har de börjat ta sig tillbaka till området igen. De har sett både avföring och spår efter stora kattdjur så de har satt upp några kamerafällor i hopp om att ta reda på hur många de är och vart de vandrar. Hur underbart är inte det, Anulfos ögon lyste upp när han berättade om det och i alla fall från hans synvinkel så var det bara bra för regionen att få tillbaka sina kattdjur. Men åter till de växter han visade, här är några av dem!
1. En pepparväxt som man framställer "peppar" ifrån, när jag öppnade frukten luktade den faktiskt som svartpeppar. 2. Man torkar dessa frukter/frön och gör halsband av dem. Ett mycket vanligt hantverk i denna region. 3. Ett exempel på en växt med bra försvar... 4. Ett bo med bin som inte sticks. 5. Den stora "klumpen" är en termitstack. Vi såg många sådana längs stigarna. 6. En svamp som Anulfo plockade och som vi senare fick tillagad hemma hos honom och hans familj.
Men den stora höjdpunkten med vandringen var ju vattenfallet som man kunde bada vid!!! :D Helt underbart!!
Välkomna till paradiset!! Jag hoppas att mina bilder har gjort området lite rättvisa även om det måste vara omöjligt! Som sagt, jag är kär, jag kanske inte kommer hem!! ;) Det måste vara en av de vackraste platserna på jorden och som ligger alldeles dolt långt inne i djungeln och vi mötte inte en själ under hela tiden vi var i reservatet.
Efter promenaden tillbaka gick vi till Anulfos hus för Darja ville göra en intervju med honom angående kontamineringen av sjön. Vi satt på verandan med ett glas lemonad i handen och tog igen oss. Efter all vandring upp och ner så behövdes ingen mer träning för dagen. Det dröjde inte länge innan Anulfos fru och dotter sa åt oss att komma in istället för de hade dukat upp mat till oss! :) Hur gulligt var inte det!! Vi hade ju varit där i rätt många timmar så vi tackade inte nej! Då Anulfo visste sedan innan att det var två vegetarianer i sällskapet så blev det ägg i en kryddig god tomatsås, Svarta bönor, Majstortillas och svampenpanadas! Svampen var den vi plockade på vår vandring som tillsammans med grön chili utgjorde fyllningen i dessa enpanadas som är som tortillas med fyllning typ! Bara älskar att gå ut i skog och mark och plocka hem middagen :) Jag kommer ju komma hem till Sverige när det är dags att plocka svamp så lär bli många timmar i skogen då!! Följ med mig vettja!?! Anulfo visade även massvis med bilder från regionen och bilder på växter som inte ens han visste vad det var för några. De fotade alltid de växter som de inte kände igen, bra grej! Den bästa bilden i mitt tycke var på ett 10 cm brett fotavtryck från ett kattdjur... det är något speciellt med stora katter!
Runt halv fyra tog vi en pirata tillbaka. Vi tackade Anulfo och hans familj väldigt mycket för att de lagt ner så mycket tid på oss och bjudit in oss i sitt hem. Vi la på lite mer än vad det egentligen kostar med en tur men tror att vi tidsmässigt fick tre gånger så mycket tid än vid normala turer. Det här kommer jag aldrig glömma och Anulfo gör ett fantastiskt arbete i att visa upp denna pärla och hjälpa till med bevaringen av regnskogen i området. Benito Juáres är ett måste om man reser i regionen Los Tuxtlas, det är dessa dagar som man känner att man kommer lämna Catemaco och Los Tuxtlas alltför tidigt!
Moa
