Tiden går
Nu har två av mina bästa vänner fyllt 25 år på kort tid, och snart är det min tur. Vad är det som händer? När jag var yngre tyckte jag 25 år lät så vuxet... Det tycker jag inte längre!! Däremot är det ett skäl att fira ordentligt och det kommer jag börja göra om några dagar när jag åker till Tulum och möter upp Jojjo (fyller idag för mig och igår för er... det där med tidsskillnad!) med respektive!! Kommer bli awsome!! Sen har vi en del att fira när jag kommer hem till Sverige med! Ser ut att bli en rolig höst! :)
På jobbet idag flyttade vi, precis som igår, Kellys ungar till inhägnaden bredvid deras. Det blev ett himla liv på lilla Luna (som är stor nog att vara utan mamma i en timma! Bit ihop!) Hon skrek och gnydde och tog stor del av Kellys uppmärksamhet i början.
Hon fick inte bara Kelly att börja hoppa runt och föra oväsen utan triggade även upp både Nanny och Piolina så jag fick gå ut till dem och säga åt dem att lugna ned sig. Hjälpte föga... men kakan jag höll i handen lyckades distrahera dem tillräckligt länge för att de skulle lugna ned sig. Tack och lov ville Kelly börja jobba då! Imorgon ska jag se om vi lyckas separera enbart Edgar då det är han som ställer till problem och inte Luna. Han mår som en kung oavsett i vilken inhägnad han är och med vem så det ska nog inte vara några problem för honom,
Men jag är glad så länge Kelly arbetar, det är det viktigaste just nu.
För ungefär två månader sedan hittade jag en spindel storlek större snett över mig inne i skjulet där jag jobbar med Kelly... Den har varit där sedan dess. Jag var modig idag och smög så nära jag vågade och tog ett kort, det gör jag nog inte igen. Sedan jag hörde att vissa spindlar kan hoppa (någon art kan hoppa 1,5 m rakt upp i luften...) känner jag att det inte är värt att gå föör nära. Sedan är det, om jag minns rätt, någon slags fågelspindel som kan hoppa så högt och inte en sån här men dumt att chansa liksom. Kanske är just den här individen extra atletisk, man vet aldrig ;)
Den är drygt 6 cm lång men varje gång jag känner ett djur på mig tror jag alltid att det är den! Men än så länge har vi hållit oss till strategin: sköt ditt så sköter jag mitt! Tack och lov att sådana ordspråk verkar vara internationella... ;)
Ikväll har jag haft svullokväll. Jag köpte hem mat från favvo-haket. Inget man ska äta varje dag men jag ville äta därifrån en sista gång innan jag lämnar Catemaco. Det blev taco, som vanligt! Världens godaste taco!
Det är sex majstortillas med hackat kött och lök och smältost på. Att pressa lime och ösa på god, het salsa gör det till sex on a plate!!!!! Sååå gott! Jag lyckades pressa i mig fem av dem, väntade en kvart och sedan gick den sjätte ned med.... Fräscht va!?!? Sen är de fullpackade med fett och salt så springer och dricker vatten hela tiden men det var det värt!
Börjar inse att det nu bara är dagar kvar innan jag lämnar min lilla stad. Känns overkligt, jag har ju byggt upp en vardag här nu och skaffat vänner och bekanta och det känns konstigt att kanske aldrig se dem igen. Men vem vet, jag kanske kommer tillbaka en dag. Har märkt att jag anpassat mig så till klimatet här att det inte längre stör mig att vara konstant svettig. Det är till och med okej att svetten rinner nedför ansiktet på zumban och svider i ögonen. Låter konstigt men det var en av de jobbigaste sakerna med att komma hit, all svett. Man svettades om natten för att vakna i en pöl av svett och svettas ännu mer under dagen. Det var som värst när jag bodde i lägenheten då solen låg direkt på hela dagen och gjorde lägenheten till en bastu. Här i mitt rosa hus är det mer genomdrag, troligtvis på grund av innergården vilket gör att man kan vara varm om nätterna men man slipper vakna upp i blöta lakan som på grund av luftfuktigheten inte riktigt hinner torka till nästa natt. Men nu efter tre månader i landet berör det mig inte längre. Det är ju inte bara solen som gör att man svettas, det är nog mestadels luftfuktigheten vilket betyder att även när det är molnigt ute rinner svetten. Det blir ett par duschar om dagen, det är skönast så!
Moa
